Hon stönar högre

Så hävdar stureplansprofilerna i rättegången mot den stackars 19-åriga tjej som dom våldtog och kränkte i våras, och dessutom friades för i tingsrätten.
Skälet var avsaknaden av teknisk bevisning. Dom stod ord mot ord med varandra i salen.
Trots att offret bröt ihop flertalet gånger av dessa horribla minnen, så kunde inte stureplansidioterna fällas för brott... dom gick fria.

21-åringen våldtog senare en 23-årig tjej med en annan kompis.. även där friades han i tingsrätten.

Just såna saker får en att tänka på hur förbannat korrupt rättssystemet i landet faktiskt är.
Man våldtar, sen går man fri i 90% av målen. Det är riktigt illa!

Varför kan man inte bara vara en man och erkänna sitt misstag?

Sommarlov...

Ja nu är jag här igen, som sagt.. det var inte alls igår. Om sanningen ska fram så har jag inte alls orkat skriva här nånting, men nu ska jag sätta igång igen.

Vad har nu hänt? Man har haft sommarlov först och främst... sen har jag ju vart en sväng i Rumänien och festat där med mina grabbar. En hängde inte med, men han hade sina anledningar tyvärr... men nästa gång ska han med, den jäveln.

Iallafall... nu ska jag ta och berätta om ett helgalet äventyr i östra Europa.

Allt började när vi landade på Ferihegy i Budapest. Därifrån tog vi taxin in till centrum, där ett paradis av gott käk, fina brudar, och massor av kultur, mötte oss. Fast först var vi tvungna att köpa tågbiljetter till Bukarest. €60 skulle det gå på, men det blev €65 istället... sen så hade dom inget datorsystem som hemma i Sverige, utan hela skitet skrevs för hand. Till råga på allt var väntetiderna skitlånga, plus att vi inte fick vår sovkupé eftersom vi var för sent ute.

Jahah... då var det dags att vänta. Flertalet Kürtös Kálacs-stånd fanns, och gyros. Kürtös Kálacs är asgoda bakelser som ser ut som rör. Man blir hookad på dom direkt.
Vi beställde gyros, fast Michael ville ha annat. Han tog alla våra forints och stack till affären... sen kom han tillbaks. Vi beslöt att två av oss skulle sticka och handla mat till tåget, för vi visste inte om det fanns nån restaurangvagn ombord. Det blev Michael och jag, och vi stack till SPAR på andra sidan gatan. Vi packade korgen full med jordnötter och annat skit, samt en flaska med skitäcklig whisky.
Det var en canadensisk whisky, och den var inte alls god.
Plötsligt ringde Alexandru och ville att vi skulle komma. Han var tvungen att hjälpa en tjej med biljetter till samma tåg som vårt... jajamen.... hon skulle också till Rumänien, fast nu ska vi inte glömma en viktig detalj: Hon jobbade som Au Pair i Norge, så hon hajade allt vad vi snackade om.

Så sista timmen satt vi på Keleti tågstation och väntade. Sen när det blev dags att gå, kånkade jag på min tunga väska och den andra tunga påsen från affären... på tåget såg jag ut som ett nervvrak, men jag fick min fönsterplats.
Tåget började sakta att rulla fram... det gick så segt första timmarna. Det gick faktiskt inte alls snabbt förräns vid gränsen. Då hade vi redan suttit i fyra timmar.
Jag tog upp min mobiltelefon och slog Shuan en signal... han artikulerade så jävla fint hur mycket han saknade oss. Snart började tåget att rulla igen... och så var vi plötsligt utanför Ungern och i Rumänien. Det började gå snabbare och snabbare... samtidigt blev det allt mörkare ute.

Michael hade suttit och klagat och sagt att det skulle bli en riktigt lång resa, och han hade rätt i det... men det var kul att sitta och snacka och kröka. Vi var rätt loaded.
Fast det var jobbigt att man inte kunde gå och leta efter nån restaurangvagn tillsammans, för det kom små män och tittade in i vår kupé ibland... små män som mycket väl kunde göra ett ordentligt kap på våra prylar... om dom nu hade vågat gå in och baxa... fast det skulle dom väl om vi alla gick ut... det gällde att hålla ett öga på sina saker.

Vid 10-tiden dagen efter nådde vi Gara de Nord i Bukarest. Äntligen framme tänkte vi.
Alexandrus kusin Laura kom och mötte oss... hon körde oss igenom ett superkommunistiskt Bukarest. Det var massor av grå byggnader längs vägarna, det märktes att landet gått igenom mycket skit från överhögheten.
Mitt i allt såg vi parlamentshuset, som är världens näst största byggnad efter Pentagon.

Snart var vi framme i Dristor-distriktet, där Laura bor med sin blivande man Vlad, och sin syrra Camelia. Snart var vi inaccorderade.... det var ett helvete att få igång internet på sin laptop... men snart funkade skitet och där satt man och knappade på tangenterna... ingen sömn orkade jag ta heller...
Alexandru och Laura hade stuckit iväg för att hämta Christian från flyget... jag satt kvar och chillade som kronan på mitt hårda nätarbete.. haha.

När dom hade kommit tillbaks gick jag och slaggade, medan Michael och Chrille stack ut på stan för att träffa Camelia... jag bad dom att växla mina stålar.
På kvällen skulle vi alla sticka ut och parta... vi var sex personer som stack till ett disco inne i stan och dansade... och strulade.

Billigt var det att gå på Bio... vi gick tillsammans och såg hela fyra filmer: Transformers, Shrek den 3:e, 28 weeks later, och Fantastic 4.
Sånt skulle kosta minst en 400 hemma... vi kom undan för ett par hundra totalt.
Det var till Transformers vi fick sällskap av den finaste skönhet jag nånsin skådat... det är synd att man inte träffar Louiza nåt mer.

Första helgen var en riktigt fin en... Den så kallade Bestival-festivalen ägde rum i den stora parken. Och på söndagskvällen var vi där för att kolla på inga mindre än Wu Tang Clan, Alice Cooper, och Marilyn Manson. Tre artister från tre olika genrer av musik.
Det var skönt att se Wu Tang, som en av hiphopens pionjärer. Det är bra representanter för East Coast Rap.
Efteråt kom Alice Cooper... mitt under hans spelning dök Marilyn Manson upp på scen och rätt som det var så sjöng dom i en helt unik duett... den filmen ska ut på internet snart. Vi fick faktiskt ihop en hel GigaByte med filmer och bilder... det räckte inte ens till Marilyn.
Den brutale gothsångaren Marilyn Manson gjorde den sista av kvällens tre spelningar... okej... den musiken är visserligen alldeles för brutal att lyssna på ibland, men den sitter skönt om man är lack.

Så gick en vecka... vi hann göra en hel del ihop... vi var ute och festade mycket, men bland det ballaste var när vi stack ut till vattenparken vid Otopeni... där låg vi och solade en hel dag.
Veckan gick riktigt snabbt, så kul som vi hade, och fredagen kom snabbare än nåt annat... det var dags för Christian att åka hem. Sen dess har vi snackat om att lägga ut filmen på YouTube, fast den är alldeles för stor för det.
Under fredagen stack resten av oss till Svarta Havskusten... till Constanta... Mamaia som turiststället heter.
Mamaia är ett ställe för rika, det märktes direkt. Hotellen var dyra och folk som var där hade dyra bilar. Men vi kom undan med mindre än 300 Lei per person... plus att mat för 130 Lei ingick i priset.
Ändå stack vi alltid ut för att käka Mici... Mititei.... eller hur fan stavas det egentligen?
Uttalet är enklare.. tänk på Mitch Buchannon i Baywatch.

Mici är iallafall en god kötträtt som ser ut som en blandning mellan köttbullar och korvar.
Dom är otroligt mäktiga... man kan bli proppmätt på tre eller fyra... själv klarar jag fem.
Dom serveras med bröd och senap. Det är skam att ingen orkat importera den maten till Sverige.

Under söndagen var det dags att komma tillbaks till Bukarest... alla var vi trötta då, men vi stack iväg till köpcentret. Den dagen köpte jag hem 10 flaskor av dom godaste två vinerna som finns... Murfatlar och Cotnari... ska man ha rödvin till maten så vet jag inget bättre än Murfatlar.
Synd bara att den inte går att få tag på i Sverige.

Följande vecka blev inte lika trevlig som den första... det blev för mycket missförstånd, och det blev en del dispyter som jag hoppas är uppklarade... annars blir jag knäpp i hyyvet.
Dessutom hade jag fått veta att jag skulle få åka tillbaks ensam... vilken ångest, mina vänner.. vilken ångest. Egentligen skulle vi vara i Budapest en natt med polare, men det blev ju till sist bara jag...
Kvällen innan det hade vi dock en del kul. Vi gick på en salsaklubb, vilket var det mindre trevliga... jag kan inte dansa salsa. Men eftersom det var min sista kväll så fick jag bestämma. Därför stack vi iväg för att kröka lite på ett ställe. Det var då jag fick dra min första Mojito... sen dess har jag alltid vart hookad på den drinken.

När man stack hem sen hade man dels fått en fin solbränna, nya vänner, samt en hel uppsättning nya uttryck...
Vrei sa futs?

Är det nåt jag verkligen rekommenderar så är det en sväng till rumänska svarta havskusten... den är visserligen inte lika het som den bulgariska, men mycket säkrare efter allt skit som har hänt där på senaste tiden.
Så ni som ska till Sunny Beach, till er säger jag bara en sak... staien mata colo!

Slutligen har jag en hälsning till zigenarna på tåget... hade dom haft en kvinna med i sällskapet så skulle det vara ballt att fråga henne en sak... ce faci biranda?

Aja.. nu ska jag avsluta inlägget... hoppas ni som läst har haft en spännande läsning och ser fram emot nästa inlägg.
Shu!

En utmaning

Jag är härmed utmanad av min gode vän Nisse, att skriva ner sex av mina konstigaste egenskaper. Frågan är om man kommer på nåt bra.

1. Jag sägs ha autistiska drag
Enligt vissa personer i min fysiska närhet så har jag autistiska drag. Och dessa kommer av att jag ibland utan vidare kan stå och stirra in i tomma intet. Det är hur skumt som helst.

2. Jag kan utföra saker på andras önskan, utan att tänka på varför jag gör det
Stämmer bra det, mina vänner! I tvåan var jag visserligen inte ett dugg medveten om vad jag gjorde, men springa runt på skolgården naken var ett faktum för denne man. Och vem hamnade hos rektorn? Jag! Tack så mycket, grabbar, jag är väl ännu en blottare i era ögon.

3. Jag spenderar allt för många timmar på internet
Who can blame me? Mitt självförtroende är inte som det borde ha vart för nåra år sen. Det ligger totalt i botten och här spenderar jag åtskilliga timmar för att återställa det... funkar det då? Nej!
Jag har alltid trott att om jag hittar en flickvän, så ska saker och ting bli bättre. Men är det verkligen så?
Vilken kick det ändå måste vara när nån svarar med "hej älskling" på andra sidan linjen.
Det är kanske nåt jag aldrig får höra, men om jag nånsin kommer få höra det så blir det säkert om 100 år.

4. När det kommer till att göra kanske lite obekväma saker, är jag inte ett dugg rädd
I synnerhet gäller det när jag ska beställa pizza på en djurgårdspub, iklädd mina AIK-trikåer, två timmar innan Stockholms största och mest ökända hatmatch i fotboll.
Mindre obekvämt är det att spontant träffa en tjej från Spray, som man precis norpat numret av... inte fan är jag rädd för det.

5. Jag är en jävel på att promenera
KTH till Gullmarsplan utan att bli trött i benen måste säga en hel del.

6. Jag har stått och pinkat i vattnet där alla ungar lekte
Och det är nåt som Nisse också har gjort.. just det! Under den så kallade Nordformfestivalen för många år sen, hade man lagt upp en stor, grund bassäng för ungarna att leka i. Nisse och jag fick också leka där, men rätt som det var så stod vi där och pissade, och skämde ut min farsa så otroligt inför hela skaran människor.
Det ska nu också nämnas att vi var inte mer än 5-6 år gamla när det hände... kanske till och med yngre.

Nu så gäller det att hitta nåra typer att utmana... får se vem man tar.

Nu skriver jag...

Då var det dags att börja författa lite... skriva ett par rader då och då i bloggen. Jag har ju trots allt registrerat nablaoperatorn här.

Till att börja med så vore det väl på sin plats med ett par rader om författarn... han är 83:a... född och uppvuxen i centrala Malmö.
Varför flyttade han nu till Stockholm? Jo det lockade mer... mer liv om kvällarna och Sveriges bästa tekniska universitet.. KTH.

Det här blir nog mest en teknologblog, men jag kommer aldrig att tveka att skriva lite rader om kärleken (ifall den nu finns). Detta första inlägg kommer jag dock ägna åt att förklara vad nablaoperatorn är och vad den gör.

Nablaoperatorn är en symbolisk vektor... den innehåller derivator i samtliga riktningar i rymden.
Oftast snackar man om den tredimensionella rymden, det vill säga rummet.
I flerdimensionell matte snackar man om skalärfält och vektorfält.
Skalärfält är en massa punkter i rummet, och i vektorfälten är punkterna tilldelade riktning och längd, det vill säga vektorer.

Nabla kan operera på skalärfälten, men bara genom vanlig multiplikation, typ Df... då får vi en vektor kallad gradienten, som pekar åt det håll som f lutar brantast. Man kan säga att gradienten är en riktningsderivata. Tre komponenter skapas, genom att man deriverar funktionen med avseende på x, y och z.
Gradienten ser ut så här: (df/dx, df/dy, df/dz)

På vektorfälten kan man utföra en skalärprodukt, typ D·F... då får vi en skalär kallad divergensen. Här adderas komponenterna.. så vi har dFx/dx+dFy/dy+dFz/dz.. den är ju skalär.
Divergensen är flödet ur en punkt, eller konvergensen förstås om den är negativ.
Skulle divergensen vara noll, så finns det en vektorpotential, och rotationen av den är F.

Rotationen får vi genom vektorprodukten D×F. Genom vektorprodukten, eller kryssprodukten, får man en vektor som är vinkelrät mot dom båda andra vektorerna.
I rotationen kommer komponenten i varje riktning att deriveras med avseende på alla utom den egna riktningen... så x-komponenten deriveras med avseende på y och z.
Vi har (dFy/dz - dFz/dy, dFz/dx - dFx/dz, dFx/dy - dFy/dx).
Skulle resultatet bli noll så finns det en så kallad skalär potential... gradienten av den potentialen är F.

Med andra ord kan alltså operatorerna användas på varandra, men kom ihåg detta:
Skalärfält kan aldrig rotera eller divergera. Dom har bara en gradient... på samma sätt finns det ingen gradient hos ett vektorfält.
Vidare gäller att div rot F= 0 och rot grad f = 0.
Och så har vi den så kallade laplaceoperatorn... den kan enklast förklaras som divergensen av gradienten, det vill säga att laplaceoperatorn är summan av alla andraderivator i rummet.
Man ställer upp den som div grad f. Vi har nabla i kvadrat.

Relationen div grad f = 0 kallas Laplaces ekvation... lösningen till den är oviss, men garanterat ser den ut som ax + b, om den så klart beror på x.
Laplaces ekvation är ett specialfall av Poissons ekvation, vilken är div grad F = g. I detta fallet har vi alltså en godtycklig funktion i högerledet. Om g = 0, så har vi med andra ord Laplaces ekvation.

Förutom div grad f, div rot F och rot grad f kan vi få rot rot F och grad div F.